"En pinnsmal heroinist hade en talrik med åtta ostlimpmackor och han bokstavligen tryckte i sig dom. När en vårdare frågade om han hade bråttom svarade han med munnen full att han minsann inte ätit på 6 månader och därför gott kunde unna sig att glufsa lite. Jag fick senare reda på att det var sprutorna som vi fick i röven som låg bakom den enorma aptiten, men jag kände inte av den än. Det var bara skräck och ångest. Jag satt inlåst med ett gäng abstinenta kåkfarare som verkade kapabla till det mesta, och det var trångt och liksom rått och kallt"